Vad är ett dödsbo och vad händer med det?

Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans. Det är oftast efterlevande make eller maka, barn och andra arvingar, samt den som eventuellt är testamentstagare. Vem som är dödsbodelägare framgår av dödsfallsintyget med släktutredning från Skatteverket.

Att de bestämmer tillsammans betyder i praktiken att alla behöver vara överens om vad som ska säljas, skänkas eller slängas.

Bouppteckningen är en skriftlig sammanställning av vad den avlidne ägde och var skyldig på dödsdagen. Den ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas till Skatteverket inom en månad därefter.

Ni kan göra den själva eller ta hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Behöver ni mer tid går det att begära anstånd hos Skatteverket.

Finns det en bostad i dödsboet, oavsett värde, ska bouppteckning alltid göras.

Räcker tillgångarna bara till begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och finns det ingen fastighet eller tomträtt, kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Den görs av socialtjänsten i den avlidnes kommun och kostar ingenting.

Kommunen gör då ett hembesök i bostaden som en del av utredningen. Bostaden får inte vara tömd innan det besöket har skett.

När bouppteckningen är registrerad kan arvet fördelas mellan dödsbodelägarna. Först därefter kan dödsboets konton avslutas.

Efter bouppteckningen eller hembesöket, inte före. Däremot är det ofta bråttom när väl beslutet är taget — hyreskontraktet löper, eller en försäljning väntar.

Många väljer att ta hjälp med den delen. Att gå igenom ett helt hem är tungt, både fysiskt och känslomässigt, och det går sällan fort när man gör det själv vid sidan av allt annat.

Läs mer om priser och vad som påverkar kostnaden.